2018-02-09

Så här mjukstartar du med zero waste

Du har bestämt dig. Nu, nu händer det. Du tänker börja leva efter zero waste-filosofin. Du känner dig peppad och ... tvärstopp. Var ska jag börja? Alla grejer i plast jag har hemma då? Jag måste köpa det och det. Nej, det blir för dyrt. Jag skippar det hela och fortsätter som förut. 
Känner du igen dig?
Eller är du nyfiken men vet inte så mycket om zero waste och vad det handlar om? Läs en introduktion till zero waste och få en bild av grundkonceptet.

Det är lätt att bli avskräckt när man ska börja med något nytt. En vana är inget man lägger sig till med på en eftermiddag. Om du vill börja med zero waste så är det framförallt en sak du ska tänka på: Du måste inte gå all in från första stund. Att lägga om sin livsstil är en process och processer tar i regel tid. Det är helt i sin ordning. Ingen räknar med att du ska kunna varenda trafikregel när du börjar övningsköra, så varför skulle du förväntas veta allt om zero waste när du står i startgroparna?

Många blir avskräckta för att de inte kan minska sitt avfall helt från början. Mitt råd är att inte avstå från zero waste bara för att du inte kan bli 100 % avfallsfri från dag ett. Det kan ingen. Om det är så att till exempel ditt favoritkaffe enbart finns i plastförpackning, fortsätt då köpa det utan dåligt samvete och känslan av att du misslyckats. Vad du dock kan göra är att framöver hålla ögonen öppna efter ett miljövänligare/förpackningsneutralare alternativ och under tiden minska plast- och förpackningsanvändningen inom andra områden. Försvåra inte för dig själv, det bidrar bara till att du upplever förändringen som negativ och det är inte meningen.

Jag anser inte att zero waste ska vara exkluderande. Att man inte kan minska sitt avfall till ett minimum betyder inte att man inte får kalla sig zero wastare. Zero waste är en livsstil och målet är ju att minska successivt, inte att från en dag till en annan börja leva på luft och egenplockade nässlor.

Eftersom zero waste börjar bli trendigt och uttrycket mer känt skapas också en marknad för så kallade zero waste-produkter. Det är lätt att falla för frestelsen och illusionen att man behöver en massa specialprylar för att leva enligt zero waste-principen. Det är en myt. Det normala hemmet har i regel allt du kan tänkas behöva för att påbörja din zero waste-resa.

Nedan följer några enkla tips för att börja i liten skala. Se det som uppvärmning.

Tygkasse
Zero waste-nördens bästa vän, och ett ypperligt område att börja med. De flesta har åtminstone en tygkasse liggande hemma. Butiker och företag älskar att dela ut tygkassar i form av reklam. Någon av dessa duger utmärkt, du måste inte glassa runt med en ekologisk tygpåse med lövtryck. Har du ingen tygkasse? Ta en av alla platskassar som säkerligen gömmer sig i städskåpet eller under diskbänken. Du vet väl att den miljövänligaste kassen är den som används mest? Använd den tills den ramlar isär och tills dess har du kanske lyckats komma över en tygkasse. Slit annars ut nästa påse från "påsförrådet".
Kan du sy? Att sy en tygkasse kräver inga större sykunskaper och nätet svämmar över av olika gör det själv-videor. Då kan du dessutom välja storlek.


Vattenflaska
Smidiga återanvända flaskor.
I Sverige finns egentligen ingen anledning att köpa vatten på flaska. Vi har lyxen att ha tillgång till bra och billigt kranvatten, dygnet runt. Ändå köper svenskarna 25 liter flaskvatten per person och år. Utöver att vara mycket dyrare är det också påfrestande för miljön att transportera flaskvattnet.(1)
Har du ingen plastfri flaska? Bara för att du strävar efter zero waste betyder inte att du genast måste rusa ut och köpa en dyr och flashig vattenflaska i glas eller metall. Börja med en flaska du har hemma. När jag vill ha en liten flaska för att ta med exempelvis lite havremjölk brukar jag använda en glasflaska som det tidigare varit pärondryck till barn i (min syster som lämnat efter ett besök med systerdottern). Var kreativ och kika vad du kan återanvända av det som du redan har.

Tygpåsar för frukt och grönt
Ett enkelt sätt att dra ner på antalet plastpåsar som kommer in i hemmet är att undvika de små tunna plastpåsarna som butikerna erbjuder på frukt- och grönsaksavdelningen. Det finns ingen regel som säger att du som kund måste förpacka allt du köper i plastpåsar. Det är fritt fram att lägga varorna löst på bandet, eller i egen medhavd påse. Ett tips är att i början skaffa fram åtminstone en för potatis (om du brukar köpa det). Här kan du med fördel använda en gammal tvättpåse. Har du ingen, men har istället en massa av de tunna plastpåsarna sparade från senaste mathandlingen? Ta med en sådan och återanvänd den.
Även här finns potential för pysselprojekt för den ambitiösa. Ett gammalt myggnät eller annat tunt tyg funkar fint. Det är en fördel om kassören kan se igenom tyget, men det är inget måste.

Glasburkar
Om du kikar i skåpen hittar du säkert en och annan glasburk. Sylt, saltgurka, soltorkade tomater, oliver och så vidare brukar ofta förpackas i glas. När innehållet är slut, spara och diska burkarna. Sakta men säkert kommer du bygga upp ett litet lager av burkar i olika storlekar. Dessa kan återanvändas till sådant du hittar och köper i lösvikt (nötter, lösgodis med mera). Och minimerar behovet av nyinköp.

Engångsprodukter
Att undvika i synnerhet plast är ett återkommande tema inom zero waste. Visst kan många plaster återvinnas, men enbart till ett material av sämre kvalitet och detsamma gäller papper. Fördelen med papper är dock att om det hamnar i naturen bryts det så småningom ner, till skillnad från plast som bara finfördelas till små plastbitar av tidens tand. Sträva efter att minska antalet engångsprodukter som du använder. Försök använda tygservetter i köket. En gammal kökshandduk blir ypperliga tygservetter. Men känns det tveksamt, börja med att byta ut engångsgrejerna i plast först.

Flergångsservetter klippta av en gammal kökshandduk.
Ingen reklam, tack!
Avstå från att få in trycksaker i hemmet i form av reklam som ändå hamnar i återvinningen, sätt upp en Ingen reklam-skylt på dörren/brevlådan. På Datainspektionens hemsida hittar du länkar till både Nix adressat och Swedma, där kan du sätta en spärr mot direktreklam. Mindre reklam innebär även mindre köpbegär, vilket leder till mindre shopping. Dubbelbonus alltså.
Kuvert ska inte slängas i tidningsåtervinningen eftersom limmet förstör den nya pappersmassa. Kuverten ska därför sorteras i restavfallet. Eller så klipper du dem i lagom stora bitar och använder dem till inköpslistor inför besök i mataffären.

Vad har du hemma som du kan återanvända?

______________________________________________________________
Källor:
(1) Svenskt Vatten, Kranvatten vs flaskvatten, 2017, http://www.svensktvatten.se/fakta-om-vatten/dricksvattenfakta/kranvatten-vs-flaskvatten/ (hämtad 2018-02-04).

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar