En introduktion till zero waste

Zero waste är en rörelse som fokuserar på att man försöker minimera avfallet man producerar. Zero waste betyder 'noll avfall', men det som egentligen åsyftas är att inget ska gå till spillo. Rörelsen grundades i USA 2008 av fransyskan Bea Johnson. Avfallet hennes familj på 4 personer producerar på ett år ryms i en liten glasburk.

Nu måste man inte vara lika hardcore som Johnson för att anamma en zero waste-livsstil. Det är helt okej att anpassa nivån efter sin egen livssituation. Dock finns några riktlinjer kring vad man bör fokusera på. Dessa kallas på engelska för de 5 R:en och står för Refuse, Reduce, Reuse, Recycle och Rot.

På svenska kallar jag dessa hörnstenar för AMÅÅK (uttalas på samma sätt som 'amok') då det inte blir några 5 R efter översättning. Jag lägger gärna till en liten extra riktlinje på tredje punkten om återanvändning i form av reparera.

De 5 hörnstenarna inom zero waste är:
  1. Avstå från det du inte behöver
  2. Minska det du faktiskt behöver
  3. Återanvänd och reparera det du har
  4. Återvinn det som går
  5. Kompostera resten

Vad menas med AMÅÅK då?
Tanken med riktlinjerna är att de ska följas i den ordning som de räknas upp. Målet är att minska sitt avfall till minimal mängd restavfall. Avsikten är att det man på förhand vet att det inte kommer fångas upp av något av stegen i avfallstrappan ovan, det bör undvikas eftersom det kommer resultera i restavfall. Med restavfall menas det som hamnar i hushållssoporna och som går till förbränning eller rent av till soptippen.

1. Avstå
Man börjar alltså med att avstå från det man inte behöver. Det innebär att du tackar nej till sådant du vet att du inte kommer använda eller inte har behov av. Det kan vara allt från gratisprylar och plastbestick till direktreklam och servetter. Tänk även på att billiga saker oftast är billiga av en anledning. I regel vill vi inte lägga ut mer pengar än vi måste, men saker av dålig kvalitet hamnar förr eller senare i soporna. Genom att avstå redan i ett tidigt skede minskar du inflödet i hemmet, vilket leder till att ditt avfall reduceras.


2. Minska
Att minska handlar om att lära sig leva med lagom mycket. Visste du att en normal person använder 20 % av sin garderob 80 % av tiden? I praktiken innebär det att du alltså skulle klara dig på mindre än hälften av allt du har i garderoben, utan att det skulle gå någon nöd på dig.
För många går zero waste och minimalism hand i hand. Man släpper sakerna man inte använder och gör dem således tillgängliga för andra genom att exempelvis sälja eller skänka till andrahandsmarknaden. Detta möjliggör att någon som letar efter en viss produkt kan få tillgång till den begagnad istället för att köpa den nyproducerad.
Att leva med mindre benämns ofta som "frivillig enkelhet". Frivillig enkelhet har flera fördelar både vad gäller ekonomi, hälsa och miljö, och man klarar sig utmärk med betydligt mindre än man tror.

3. Återanvänd och reparera
Mycket av förbrukningsvarorna vi använder kan ersättas av sådant som kan återanvänds flera gånger om. Vi har blivit indoktrinerade i att engångsprodukter är smidigt och enkelt. Inte kostar de mycket heller. Men nackdelen med engångsprodukter är att de är just det, gjorda för att användas en gång. Engångsprodukter är ofta även tillverkade i plast, ett material som inte bryts ner utan bara "bryts itu" till småbitar som förorenar mark och vatten. Det ligger lite av en ironi i att produkter som är gjorda för att användas en gång tillverkas i ett material som inte försvinner.
Inom detta område finns mycket man kan göra. Och det mesta är enkla saker som inte kräver någon större ansträngning. Några enkla saker att byta ut:
  • plastkassar ⇒ tygkassar
  • plastflaskor ⇒ återanvändningsbar flaska
  • plasttandborste ⇒ tandborste i bambu
  • sugrör ⇒ avstå eller återanvändningsbart alternativ
  • bomullsrondeller ⇒ tvättbara rondeller/lappar i tyg/frotté
  • pappersservetter ⇒ tygservetter
  • bindor och tamponger ⇒ menskopp och tygbindor
  • blöjor ⇒ tygblöjor
  • engångsmuggar ⇒ termosmugg
  • plastbestick ⇒ medhavda bestick
Men återanvändning handlar inte bara om att byta ut engångsprodukter mot flergångsalternativ, det handlar också om att ta tillvara på vad man har och (åter)använda det. Var kreativ!
När det kommer till att reparera finns en hel del vi kan bli bättre på. I dagens slit och släng-samhälle verkar vi ha glömt bort att man kan lappa och laga. Ett litet hål under armen på en i övrigt hel tröja leder i många fall till att plagget slängs. Om man istället lagar det lilla hålet kan tröjan fortsätta användas vilket sparar både pengar och miljö.

4. Återvinn
Det som inte kan återanvändas eller repareras bör återvinnas. Efter att du har avstått, minskat och återanvänt (och reparerat) bör det så småningom inte bli så mycket kvar att återvinna. Ingen kan dock som samhället ser ut idag leva helt utan att producera något avfall, så sortera och återvinn det du skapar på ett ansvarsfullt sätt. Målet är ju att på sikt minska ditt avfall, även det som återvinns.

5. Kompostera
Separera matavfallet från resten av avfallet och kompostera det. Vissa hyreshus erbjuder möjligheten att separera biologiskt avfall från restavfallet. Om du bor i ett sådant, ta vara på möjligheten. Om du inte har denna möjlighet kanske bokashi är ett alternativ? Bor du i villa kanske du kan fundera på att anlägga en kompost. Det kan ha sina fördelar, i synnerhet om du dessutom har en liten trädgård där du odlar. Annars har du säkert åtminstone en blomrabatt som kan få dra fördel av kompostjorden.

Varför är AMÅÅK och zero waste viktigt?
I Sverige producerar vi i snitt 430 kilo sopor per person och år. (1) Vi skickar inte så mycket till deponering, mindre än 1 %, men desto mer går till förbränning, hela 49 %. (2) Genom att aktivt försöka minska ditt avfall bidrar du till att tära mindre på jordens resurser. Vi har bara en planet och tillsammans ansvarar vi för att ta hand om den.

Det låter alldeles för tidsödande och omständligt.
Det är lätt att avskräckas och tro att zero waste är ett heltidsarbete. Det är det absolut inte. Och man måste inte göra allt, och i synnerhet inte på en gång. Man får börja i liten och lagom skala. Vem vet, kanske upptäcker du så många fördelar och att du faktiskt sparar pengar att du vill ta ett litet steg till.

Vågar du prova?

__________________________________________________________
Källor:
(1) Naturvårdsverket, Fakta om avfall, 2017, hämtad 2018-02-04.
(2) Sopor.nu, Sverige återvinner allt mer, 2016, hämtad 2018-02-04.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar